WeRead Powered by ReaderPub
Diccionario Ingles-Español-Tagalog / Con partes de la oracion y pronunciacion figurada cover

Diccionario Ingles-Español-Tagalog / Con partes de la oracion y pronunciacion figurada

Chapter 25: W
Open in WeRead

About This Book

An alphabetical English–Spanish–Tagalog dictionary that lists headwords with parts of speech and a figurative phonetic pronunciation for each entry. Entries provide one or more Spanish equivalents and Tagalog renderings, brief definitions or senses, and occasional usage notes or variant meanings. Grammatical labels identify nouns, verbs, adjectives, adverbs, and other categories, while pronunciations are shown in brackets. The compilation includes common vocabulary and more specialized terms to serve as a practical reference for translation, reading, and comparative language study.

W

W, [dáblyu]
W (doble-u).
W (wa).

Wabble, v. [wobl]
Anadear.
Magpalikawlikaw.

Wad, n. [wad]
Atado [de paja].
Bigkis [ng̃ dayami].

Wad, v. [wad]
Acolchar.
Gawíng kolchon.

Wadding, n. [wáding]
Entretela.
Panglaman sa pagitan ng̃ káyo at aporo ng̃ damít.

Waddle, v. [wádl]
Anadear.
Magpalikawlikaw.

Wade, v. [wed]
Vadear.
Tumawid.

Wafer, n. [wéfer]
Hostia, oblea.
Tinapay na manipís.

Waffle, n. [wáfl]
Barquillos.
Barkilyos, apa.

Waft, v. [waft]
Flotar.
Lumutang.

Wag, n. [wag]
Burlon, bufon.
Palabirô, mapagpatawá, púsong.

Wag, v. [wag]
Mover ligeramente.
Pumagaypay.

Wage, v. [wedch]
Tentar, probar; hacer guerra.
Sumubok; tikman; mangdigmà.

Wager, n. [wédcher]
Apuesta.
Pustá.

Wages, n. [wédches]
Salario, paga.
Bayad, upa, sahod.

Waggle, v. [wágl]
Anadear.
Magpalikawlikaw.

Wagon, n [wégon]
Vagon, carro grande.
Bagon, malaking karro.

Waif, n. [wef]
Bienes mostrencos.
Pag aaring dî malaman kung kanino, na tuloy inaarì ng̃ pámahalaan.

Wail, n. [wel]
Lamento, gemido.
Panaghoy, daing, hibik.

Wailing, n. [wéling]
Lamento, gemido.
Panaghoy, daing, hibik.

Wainscot, n. [wénskot]
Enmaderamiento de ensambladura.
Piníd na kahoy.

Waist, n. [wést]
Cintura.
Baywang.

Waistcoat, n. [wéstcot]
Chaleco.
Chaleco.

Wait, v. [wet]
Esperar, aguardar.
Maghintay, mag-antabay.

Waiter, n. [wéter]
Mozo de café ó taberna, sirviente.
Lingkod ó alilà sa dulang.

Waive, v. [wev]
Abandonar, dejar.
Pabayaan, iwan.

Wake, n. [wek]
Vela, vigilia; la acción de estar despierto; estela.
Pagpupuyat; gisíng; bakas ng̃ lakad ng̃ sasakyan sa tubig.

Wake, v. [wek]
Velar; despertarse.
Magpuyat; gumising.

Wakeful, adj. [wékful]
Despierto; Vigilante.
Gisíng; maing̃at.

Waken, v. [wekn]
Despertar[se].
Gumising.

Wale, n. [wel]
Relieve.
Guhit.

Walk, n. [wok]
Paseo.
Lakad, pasyal, galà.

Walk, v. [wok]
Pasear, andar, caminar.
Lumakad, maglakád, magpasyal, gumalà.

Wall, n. [wol]
Pared, muro, muralla.
Pinid, dingding; pader; kutà.

Wall, v. [wol]
Emparedar; murar, cercar con muros.
Magpiníd, magpader; gumawâ ng̃ kutà.

Wallet, n. [wólet]
Alforjas, mochila.
Supot.

Wallow, v. [wólo]
Encenegarse.
Mápalumbak.

Walnut, n. [wólnat]
Nuez.
Pilì.

Waltz, n. [woltz]
Vals.
Balse [sayaw].

Wan, adj. [wan]
Pálido, descolorido.
Maputlâ, hilukâ.

Wand, n. [wond]
Vara divinatoria.
Palitong pangsalamangká.

Wander, v. [wónder]
Errar, vagar.
Maggalâ, lumaboy.

Wanderer, n. [wónderer]
Tunante, vagamundo.
Palaboy, pagalagalà, humpas-lupà.

Wandering, n. [wóndering]
Paseos.
Paglalakád, paggalâ.

Wane, n. [wen]
Decadencia, declinacion.
Pagliit, pagkukulang.

Wane, v. [wen]
Menguar, disminuir, descrecer.
Lumiit, magkulang, umuntî.

Wanness, n. [wónnes]
Palidez, languidez.
Putlâ, hilukà.

Want, n. [want]
Necesidad, falta.
Pang̃ang̃ailang̃an, kakulang̃an.

Want, v. [want]
Necesitar, haber menester, faltar.
Mang̃ailang̃an, magkailang̃an, magkulang.

Wanting, adj. [wónting]
Falto, necesitado.
Kulang, nang̃ang̃ailang̃an.

Wanton, n. [wónton]
Lascivo, licencioso, retozon.
Malibog, mahalay, landî, kirí.

Wanton, v. [wónton]
Retozar, juguetear.
Lumandî, kumirí.

War, n. [wor]
Guerra.
Digmà, pagbabaka.

War, v. [wor]
Guerrear.
Dumigmà, bumaka.

Warble, v. [worbl]
Trinar, hacer quiebros con la voz.
Kumantá na pinapang̃ing̃inig ang ting̃ig ó boses.

Ward, n. [word]
Guarda; defensa.
Bantay, tanod; sanggalang.

Ward, v. [word]
Guardar; defender.
Magbantay, tumanod; mágsanggalang.

Warden, n. [wórden]
Custodio, guardian.
Tagaiwí, tagakandilì.

Warder, n. [wórder]
Guarda, guardia.
Bantay, tanod.

Wardrobe, n. [wórdrob]
Guardaropa.
Tagúan ng̃ damit, aparador.

Ware, n. [wer]
Mercadería, generos que se venden.
Mg̃a sinamay ó kayo na ipinagbibilí.

Warehouse, n. [wérjaus]
Almacen.
Almasen, tindahan.

Warfare, n. [wórfer]
Guerra; la vida del soldado.
Digmà, pamumuhay ng̃ kawal.

Warily, adv. [wórili]
Prudentemente, cautamente.
Na may kabaitan, ng̃ boong ing̃at.

Wariness, n. [wórines]
Cautela, prudencia.
Ing̃at, baít.

Warlike, adj. [wórlaic]
Guerrero, belicoso.
Mangdidigmà, ukol sa labanán.

Warm, adj. [worm]
Caliente.
Mainit.

Warm, v. [worm]
Calentar.
Magpainit.

Warmth, n. [wormz]
Calor.
Init.

Warn, v. [worn]
Precaver, advertir.
Pang̃usapan, pang̃unahan.

Warning, n. [wórning]
Amonestacion.
Pang̃aral, páuna.

Warp, v. [worp]
Torcerse.
Baluktutin, palikawlikawin.

Warrant, n. [wórrant]
Testimonio, justificacion.
Patotoo, patunay.

Warrant, v. [wórrant]
Garantir, asegurar.
Panagután, patunayan.

Warrantable, adj. [wórrantabl]
Justificable.
Mapatototohanan.

Warranty, n. [wórranti]
Garantía, seguridad.
Pang̃akò, pananagot, katibayan.

Warrior, n. [wórrior]
Guerrero, soldado.
Mangdidigmà, kawal.

Wart, n. [wort]
Verruga.
Kulugó.

Warty, adj. [wórti]
Verrugoso.
Makulugó.

Wary, adj. [wári]
Cauto, prudente, avisado.
Maing̃at, mabait, handâ.

Wash, n. [wash]
Lavadura.
Labá, paghuhugas.

Wash, v. [wash]
Lavar, lavarse.
Maglabá, maghugas.

Washer-woman, n. [wásher-wuman]
Lavandera.
Labandera.

Washy, adj. [wáshi]
Húmedo, mojado.
Halomigmig, basâ.

Wasp, n. [wasp]
Avispa.
Putaktí.

Waspish, adj. [wáspish]
Enojadizo, caprichudo.
Magagalitín, sumpúng̃in.

Waste, adj. [west]
Desolado, arruinado.
Wasak, guhô, iláng.

Waste, n. [west]
Desperdicio, despilfarro.
Tapon, labis.

Waste, v. [west]
Malgastar, destruir, arruinar.
Sayang̃in, iwasak, sirain.

Watch, n. [watch]
Reloj; desvelo, vigilia.
Relós, orasán; pagpupuyat, pagbabantay.

Watch, v. [watch]
Velar; guardar, custodiar.
Magpuyat; magbantay, tumanod.

Watchful, adj. [wátchful]
Vigilante, cuidadoso.
Maing̃at, maagap.

Watchman, n. [wátchmen]
Sereno, guarda.
Bantay, tanod.

Watchword, n. [wátchwerd]
Seña.
Hudyatan.

Water, n. [wáter]
Agua.
Tubig.

Water, v. [wáter]
Regar; chorrear agua.
Diligin; magwisík.

Waterfall, n. [wáterful]
Cascada.
Bagsákan ng̃ tubig.

Watering, n. [wátering]
Riego.
Pagdidilig.

Watermelon, n. [wátermelon]
Zandía.
Pakwan.

Watering-pot, n. [wátering-pot]
Regadera.
Pangdilig.

Water-spout, n. [wáter-spaut]
Bomba marina.
Búhawi.

Water-tight, adj. [wáter-tait]
Impermeable.
Dî tinatagos ng̃ tubig.

Watery, adj. [wáteri]
Acuoso.
Matubig.

Wave, n. [wev]
Ola, onda.
Alon, daluyon.

Wave, v. [wev]
Ondear; fluctuar.
Umalon, mag-inalón, pumagaspás.

Waver, v. [wéver]
Vacilar, balancear.
Mag-álang̃anin, mag-urong-sulóng.

Wavering, adj. [wévering]
Inconstante.
Sálawahan.

Wavy, adj. [wévi]
Ondeado.
Maalon.

Wax, n. [wacs]
Cera.
Pagkít.

Wax, v. [wacs]
Encerar.
Pagkitín.

Waxen, adj. [wacsn]
De cera.
Yaring pagkit.

Way, n. [we]
Camino, via, ruta.
Daan, lansang̃an, landas.

Wayfarer, n. [wéferer]
Pasajero, viajador, caminante.
Ang nagdadaan, ang naglalakad, ang naglalakbay.

Waylay, v. [wéle]
Insidiar, acechar.
Harang̃in, abang̃án.

Wayside, n. [wésaid]
Acera.
Tabí ng̃ daan.

Waymark, n. [wémark]
Mojon.
Patoto.

Wayward, adj. [wéward]
Caprichoso.
Sungpúng̃in.

We, pron. [wi]
Nosotros, nosotras.
Tayo, kamí.

Weak, adj. [wic]
Debil, flojo.
Mahinà, mahunâ, marupok.

Weaken, v. [wicn]
Debilitar, enflaquecer.
Manghinà, manglatâ.

Weakness, n. [wíknes]
Debilidad, fragilidad.
Hinà, kahinaan, dupok, karupukan.

Weal, n. [wil]
Prosperidad, felicidad.
Kaginghawahan, kagaling̃an.

Wealth, n. [welz]
Riqueza.
Yaman, kayamanan.

Wealthy, adj. [wélzi]
Rico, opulento.
Mayaman, masalapî.

Wean, v. [win]
Destetar.
Ihiwalay sa suso.

Weapon, n. [wípn]
Arma.
Almás, sakbát na panglaban.

Wear, n. [wer]
Uso.
Paggamit.

Wear, v. [wer]
Usar, llevar.
Gamitin, isuot.

Weariness, n. [wírines]
Cansancio, fatiga.
Págod, pagal, kapaguran, kapagalán.

Wearisome, adj. [wírisam]
Pesado, fastidioso.
Nakayayamot, nakagagalit.

Weary, adj. [wíri]
Cansado; fastidiado.
Pagód, napapagál; yamót.

Weary, v. [wíri]
Cansar, fatigar; molestar.
Pumagod, mamagod; yumamót.

Weather, n. [wédzer]
Tiempo.
Panahon.

Weave, v. [wiv]
Tejer.
Humabi, maglalá, magsalá.

Weaver, n. [wíver]
Tejedor.
Manghahabi.

Web, n. [web]
Telaraña.
Bahay-gagambá, lawà.

Wed, v. [wed]
Contraer matrimonio.
Mag-asawa.

Wedding, n. [wéding]
Boda, nupcias.
Kasál, pag-aasawa.

Wedge, n. [wedch]
Cuña [para partir leña].
Sangkalan, kalang.

Wedlock, n. [wédloc]
Matrimonio.
Kasál.

Wednesday, n. [wédnesde]
Miercoles.
Myerkoles.

Weed, n. [wid]
Mala yerba.
Damong masamâ, damong hímatmatin.

Week, n. [wik]
Semana.
Sanglinggó.

Week day, n. [wík de]
Dia de trabajo.
Araw na simple, araw na dî pang̃ilin.

Weekly, adj. [wíkli]
Semanal.
Lingguhan.

Weekly, adv. [wíkli]
Semanalmente.
Linggólinggó.

Weep, v. [wip]
Llorar; lamentar.
Umiyak, tumang̃is, tumaghoy.

Weevil, n. [wívl]
Gorgojo.
Bukbok.

Weigh, v. [we]
Pesar.
Timbang̃ín.

Weight, n. [wet]
Peso, pesadez.
Timbang, bigat.

Weighty, adj. [wéti]
Ponderoso, pesado; importante.
Dakilà; mabigat; mahalagá.

Weir, n. [wer]
Azud.
Pangharang ng̃ tubig.

Welcome, adj. [welcam]
Bien venido, bien llegado.
Maligayang pagdating.

Welcome, n. [welcam]
Bienvenida.
Salubong na magiliw.

Welcome, v. [welcam]
Dar la bienvenida á alguno.
Sumalubong ng̃ magiliw.

Weld, v. [weld]
Soldar el hierro.
Maghinang ng̃ bakal.

Welfare, n. [wélfer]
Prosperidad, bienestar.
Kaginghawahan, kagaling̃an.

Welkin, n. [wélkin]
Firmamento, cielo.
Lang̃it.

Well, adj. [wel]
Bueno, sano.
Mabuti, magaling.

Well, adv. [wel]
Bien.
Magaling, walang dinaramdam.

Well, n. [wel]
Pozo, fuente, manantial..
Balón, bukál, bálong.

Well, v. [wel]
Manar.
Bumukal, bumalong.

Well-being, n. [wélbiing]
Felicidad, bienestar.
Kaginghawahan, kagaling̃an.

Well-bred, adj. [wélbred]
Bien criado, cortés.
Mabuting turò, magalang.

Well-favored, adj. [welfévord]
Hermoso, bien parecido.
Magandá, mabuting anyô.

Welt, n. [welt]
Ribete.
Tutóp, lupì.

Welt, v. [welt]
Ribetear.
Tutupán, ilupì.

Welter, v. [wélter]
Revolcarse en agua ó lodo.
Maglubalób, gumumon.

Wen, n. [wen]
Lobanillo.
Pigsá.

Wench, n. [wench]
Moza, muchacha.
Alilang babae.

Wend, v. [wend]
Rodear.
Ligirin.

West, adj. & n. [west]
Occidental; occidente.
Kanluran, kalunuran.

Westerly, adj. [wésterli]
Occidental.
Kanluran, kalunuran.

Western, adj. [wéstern]
Occidental.
Kanluran, kalunuran.

Westward, adv. [wéstward]
Hácia occidente.
Sa dakong kanluran, sa gawíng kalunuran.

Wet, adj. [wet]
Húmedo, mojado.
Basâ, halomigmig.

Wet, n. [wet]
Humedad.
Ang basâ.

Wet, v. [wet]
Mojar, humedecer.
Basáin, papaghalomigmigín.

Wetness, n. [wétnes]
Humedad.
Pagkabasâ.

Whale, n. [juel]
Ballena.
Balyena.

Wharf, n. [juorf]
Muelle, embarcadero.
Mwelye, daung̃án.

What, pron. [juat]
Que, el que, la que, lo que.
Ano; ang.

Whatever, pron. [juatéver]
Cualquier, cualquiera cosa.
Anoman, alinman.

Whatsoever, pron. [juatsoéver]
Cualquier, cualquiera cosa.
Anoman, alinman.

Wheat, n. [juít]
Trigo.
Trigo.

Wheaten, adj. [juítn]
Hecho de trigo.
May trigo.

Wheedle, v. [juídl]
Halagar, acariciar, engañar con lisonja.
Pumuri ng̃ pakunwâ, manghibò, tumuyâ.

Wheel, n. [juil]
Rueda.
Gulóng.

Wheel, v. [juil]
Rodar.
Gumulong.

Wheeler, n. [juíler]
El que hace ruedas.
Manggagawâ ng̃ gulong.

Wheeze, v. [juíz]
Jadear.
Huming̃al.

Whelm, v. [juélm]
Cubrir.
Tasakan.

Whelp, n. [juélp]
Cachorro.
Tuta.

When, adv. [juén]
Cuando.
Kaylan; ng̃, noong.

Whence, adv. [juéns]
De donde ó desde donde.
Kung saan, na siyang.

Whence-so-ever, adv. [juensóever]
De donde quiera que, siempre que.
Kahi’t saan, kaylan ma’t ...

Where, adv. [juer]
Donde.
Saan.

Whereabout, adv. [juerébaut]
Hácia donde.
Kung saan.

Whereas, adv. [juerás]
Por cuanto, pues que, ya que.
Kayâ, anopa’t ...

Whereat, adv. [juerát]
Á lo cual.
Dahil dito, sa dahilang ito.

Wherefore, adv. [juérfor]
Por lo que, por cuyo motivo.
Kayâ, dahil dito.

Whereof, adv. [jueróf]
De lo cual.
Sa ganyan, sa bagay na iyan.

Wheresoever, adv. [juersoéver]
Donde quiera, en cualquiera parte que.
Kahi’t saanman, saa’t saan mang ...

Whereto, adv. [juertú]
Á lo que, á que.
Na saan man.

Whereunto = Whereto.

Wherever, adv. [jueréver]
Donde quiera que, por donde quiera que.
Kahi’t saan, saan man.

Whereupon, adv. [juerapón]
Sobre que, entonces.
Sa bagay na iyan, ng̃à.

Wherewith, adv. [juerwíz]
Con que, con lo cual.
Na siyang.

Whet, v. [juét]
Afilar, amolar.
Patalasin, ihasà.

Whether, conj. [juédzer]
Si, sea, sea que.
Kung, magíng, kahi’t.

Whetstone, n. [juétston]
Aguzadera.
Hasáan.

Whey, n. [juey]
Suero.
Lagnáw.

Which, pron. [juich]
Cual, que.
Alin, ang.

Whichsoever, pron. [juichsoéver]
Cualquiera.
Alin man.

Whiff, n. [juíf]
Vaharada, bocanada de humo.
Sing̃áw, sigalbó ng̃ usok, bugá ng̃ usok.

While, adj. [juáil]
Mientras, entretanto.
Samantalà, habang ...

While, n. [juáil]
Rato, vez.
Sangdalî.

Whim, n. [juim]
Antojo, capricho.
Sumpóng, kapricho.

Whimper, v. [juímper]
Sollozar, gemir.
Dumaíng, humibík.

Whimsical, adj. [juímsical]
Caprichoso.
Sumpúng̃in.

Whine, n. [juáin]
Quejido, lamento.
Daing, panaghoy.

Whine, v. [juáin]
Llorar, lamentar.
Umiyak, tumaghoy.

Whinny, v. [juíni]
Relinchar.
Magsing̃asíng.

Whip, n. [juíp]
Látigo.
Látigo, panghagupít.

Whip, v. [juíp]
Azotar.
Hagupitín.

Whirl, n. [juerl]
Giro muy rapido.
Ikot, ikit, inog.

Whirl, v. [juerl]
Girar, dar vueltas en círculo.
Umikot, umikit, uminog.

Whirligig, n. [juérligig]
Perinola.
Prinola.

Whirlpool, n. [juérlpul]
Remolin.
Ulìulì, ipoipo.

Whirlwind, n. [juérlwind]
Torbellino, remolino.
Búhawì, ipoipo.

Whisk, n. [juisk]
Cepillo.
Sepilyo.

Whisker, n. [juísker]
Bigote, mostacho.
Bigote.

Whiskey, n. [juíski]
Whiske, una especie de aguardiente.
Wiske [alak].

Whisper, v. [juísper]
Cuchichear, hablar al oido.
Bumulong, umanás, magsalitâ ng̃ paanás.

Whistle, n. [juísl]
Silbido, silbato;... el silbido de los vientos.
Sutsót, tunog ng̃ pito; hugong ng̃ hang̃in.

Whistle, v. [juísl]
Silbar; llamar á alguno dando silbidos.
Sumutsot, tumawag sa sutsót.

Whit, n. [juít]
Ápice, algo, un poco.
Katitíng, kapyang̃ót, kaontî.

White, adj. [juáit]
Blanco, cano.
Maputî.

Whiten, v. [juáitn]
Blanquear, emblanquecerse.
Paputiin, magpaputî.

Whitish, adj. [juáitish]
Blanquisco.
Maputîputî.

Whiteness, n. [juáitnes]
Blancura.
Putî, kaputian.

White wash, n. [juáit-wash]
Blanquete.
Pangpaputî.

Whither, adv. [juídzer]
Adonde, donde.
Saan.

Whithersoever, adv. [juidzersoéver]
Adonde quiera.
Kahi’t saan man.

Whitlow, n. [juítlo]
Panadizo.
Pamamagà ng̃ dalirì; panghihilukà.

Whittle, v. [juítl]
Cortar con navaja.
Kayasin.

Whiz, v. [juiz]
Zumbar, silbar.
Humaginít, humaging.

Who, pron. [ju]
Quien, que.
Sino, sinosino.

Whoever, pron. [juéver]
Quienquiera que.
Sinoman, kahi’t sino.

Whole, adj. [jul]
Todo, sano.
Lahat, buô, magaling.

Whole, n. [jul]
Entero, total.
Kabuoan, kalahatan.

Wholesale, n. [júlsel]
Venta por mayor.
Pakyawan.

Wholesome, adj. [júlsam]
Sano, saludable.
Magalíng, makabubuti ng̃ katawan.

Wholy, adv. [júli]
Cabalmente, totalmente.
Buongbuô, lahat-lahat.

Whoop, v. [jup]
Gritar, vocear.
Humiyaw, sumigaw.

Whore, n. [jwor]
Puta.
Masamang babae, putá.

Why, adv. [juáy]
Porque.
Bakit.

Wick, n. [wic]
Pábilo.
Michá.

Wicked, adj. [wíked]
Malvado, perverso, inicuo.
Masamâ, balakyot.

Wickedness, n. [wíkednes]
Maldad, perversidad.
Kasamaan, kabalakyutan.

Wicket, n. [wíket]
Portillo, postigo.
Pintô, pituan.

Wide, adj. [wáid]
Ancho, vasto.
Malapad, malwang, malwag.

Widely, adv. [wáidli]
Lejos, extensamente.
Malayò, malawak.

Widen, v. [wáiden]
Ensanchar, extender.
Laparan, lwang̃an, lwagán.

Wideness, n. [wáidnes]
Anchura, extención.
Lapad, lwang, lwag.

Widow, n. [widó]
Viuda.
Baong babae.

Widower, n. [wídoer]
Viudo.
Baong lalake.

Widowhood, n. [wídojud]
Viudez, viudedad.
Pagkabao, kabauhan.

Width, n. [widz]
Anchura.
Lapad, lwang.

Wield, v. [wild]
Manejar.
Mamahalà.

Wife, n. [wáif]
Esposa, consorte.
Asawa (babae).

Wifely, adj. [wáifli]
Como mujer casada.
Parang babaing may asawa.

Wig, n. [wig]
Peluca.
Piluka.

Wild, adj. [wáild]
Feroz, silvestre.
Mabang̃ís, mailáp.

Wilderness, n. [wíldernes]
Desierto.
Iláng.

Wildness, n. [wáildnes]
La calidad de ser feroz.
Iláp.

Wile, n. [wáil]
Dolo, engaño.
Hibò, dayà.

Wilful, adj. [wílful]
Voluntario.
Kusà, sadyâ.

Wilfully, adj. [wílfuli]
Voluntariamente.
Kinusà, sinadyâ.

Will, n. [wil]
Voluntad, albedrio.
Kalooban.

Will, v. [wil]
Querrer, desear.
Ibigin, nasain.

Willingly, adv. [wílingli]
Voluntariamente.
Ng̃ boong kalooban.

Wimble, n. [wímbl]
Berbiquí.
Pangbutas.

Win, v. [win]
Ganar.
Manalo.

Wince, v. [wins]
Cocear.
Magsikád.

Wind, n. [wind]
Viento; aire.
Hang̃in.

Wind, v. [wáind]
Dar llave (al relój).
Susian (ang relos).

Wind-mill, n. [wàind-mil]
Molino de viento.
Giling̃áng pinipihit ng̃ hang̃in.

Window, n. [wíndo]
Ventana.
Bintanà, dung̃awán.

Windy, adj. [wíndi]
Ventoso.
Mahang̃in.

Wine, n. [wáin]
Vino.
Alak.

Wing, n. [wing]
Ala.
Pakpák.

Winged, adj. [wingd]
Alado; lo que vuela.
May pakpak, nakalilipad.

Wink, n. [wink]
Pestañeo, guiño.
Kindat, kisap mata.

Wink, v. [wink]
Guiñar.
Kumindat.

Winner, n. [wíner]
Ganador, vencedor.
Ang nanalo, ang nagwagí.

Winning, n. [wíning]
Ganancia, lucro.
Panalunan, pakinabang.

Winnow, v. [wíno]
Aventar.
Magpahang̃in.

Winsome, adj. [wínsam]
Alegre, jovial.
Masayá, magaan ang katawan.

Winter, n. [wínter]
Invierno.
Tagginaw, taglamíg.

Winterly, adj. [wínterli]
Brumal, invernal.
Nauukol sa tagginaw.

Wipe, v. [wáip]
Limpiar, borrar.
Linisin, pahirin.

Wire, n. [wáir]
Alambre.
Kawad.

Wiry, adj. [wáiri]
Hecho de alambre.
Yaring kawad.

Wisdom, n. [wísdom]
Sabiduría.
Dunong, karunung̃an.

Wise, adj. [wáis]
Sabio, docto.
Marunong, pantás, pahám.

Wish, n. [wish]
Deseo, anhelo, ansia.
Nasà, nais, pita, hang̃ad.

Wish, v. [wish]
Desear, anhelar, ansiar.
Magnasà, magnais, pumita, maghang̃ad.

Wishful, adj. [wíshful]
Deseoso, ansioso.
Sabík, naghahang̃ad.

Wisp, n. [wisp]
Manojo de heno.
Bigkis ng̃ dayami.

Wistful, adj. [wístful]
Atento.
Maing̃at.

Wit, n. [wit]
Entendimiento, ingenio.
Pag-iisip, talas ng̃ isip.

Witch, n. [witch]
Bruja, hechicera.
Manggagaway, húkluban, mangkukulam.

Witch, v. [witch]
Hechizar, maleficiar.
Manggaway, gawayin.

Witchcraft, n. [wítchcraft]
Brujería, hechicería.
Panggagaway, pangkukulam.

Witchery = Witchcraft.

With, prep. [wiz]
Con.
Ng̃, sa pamamagitan ng̃; kasama ng̃ ó kasama ni.

Withal, adv. [wizól]
Además, á más de esto; tambien.
Bukod dito; rin naman, gayon din.

Withdraw, v. [wizdró]
Quitar, privar; retirar, apartar.
Alisin, bawian; iurong, ilayô, ihiwalay.

Withe, n. [wiz]
Mimbre.
Baging na pamigkís.

Wither, v. [wídzer]
Marchitarse, secarse.
Malantá, matuyot.

Withhold, v. [wizjóld]
Detener, impedir, contener.
Pigilin, hadlang̃an, sawatain.

Within, prep. [wizín]
Dentro, adentro.
Sa loob.

Without, prep. [wizáut]
Sin.
Walâ.

Without, adv. [wizáut]
Por afuera.
Sa labás.

Withstand, v. [wiztánd]
Resistir.
Lumaban, mananggaláng.

Witless, adj. [wítles]
Necio, tonto.
Hang̃al, ung̃ás.

Witness, n. [wítnes]
Testigo.
Saksí.

Witness, v. [wítnes]
Atestiguar, testificar.
Sumaksí.

Witted, adj. [wíted]
Ingenioso.
Matalinò.

Witty, adj. [wíti]
Chistoso, gracioso.
Mapagpatawá, mapagsisté.

Wizard, n. [wízard]
Brujo, hechicero.
Manggagaway, húkluban.

Woe, n. [wo]
Dolor, pena; miseria.
Sakít, antak; hirap.

Woeful, adj. [wóful]
Triste, afligido.
Mapanglaw, malungkot, matamlay.

Wolf, n. [wolf]
Lobo.
Lobo (hayop na mabang̃ís).

Woman, n. [wúman]
Mujer.
Babae.

Womanhood, n. [wúmanjud]
Estado de mujer.
Pagkababae.

Womanish, adj. [wúmanish]
Mujeril.
Binabae.

Womankind, n. [wúmankaind]
El sexo femenino.
Pagkababae.

Womanly, adv. [wúmanli]
Mujeril.
Parang babae.

Womb, n. [womb]
Matriz.
Bahay batà.

Wonder, n. [wónder]
Maravilla, admiracion.
Kababalaghan, kagilalasan.

Wonder, v. [wónder]
Maravillarse de, admirarse.
Manggilalás, magtaká, mámanghâ.

Wonderful, adj. [wónderful]
Maravilloso, admirable.
Katakataká, kagilagilalás.

Wondrous, adj. [wóndres]
Admirable, maravilloso.
Nakapanggigilalás, nakapagtataká.

Wont, n. [wont]
Uso, costumbre.
Ugalì, kaugalian.

Woo, v. [wu]
Cortejar, requerir de amores.
Mangligaw, mang̃ibig.

Wood, n. [wud]
Bosque, selva; madera, leña.
Gubat; kahoy.

Woodman, n. [wúdman]
Cazador; guardabosque.
Máng̃ang̃aso; bantay-gubat.

Wool, n. [wul]
Lana.
Lana, balahibo ng̃ tupa.

Woolen, adj. [wúlen]
Hecho de lana.
Yaring lana.

Wooly, adj. [wúli]
Lanudo, lanoso.
Malana, mabalabibo ng̃ tupa.

Word, n. [wœrd]
Palabra.
Salitâ.

Wordy, adj. [wérdi]
Verboso.
Masalitâ.

Work, n. [wœrk]
Trabajo, obra.
Gawâ, trabaho, yarì; kathâ.

Work, v. [wœrk]
Trabajar, obrar.
Gumawâ, magtrabaho.

Worker, n. [wérker]
Trabajador, obrero.
Manggagawà.

Work-house, n. [wérkjaus]
Fábrica, taller.
Bahay-gáwaan.

Workman, n. [wérkman]
Artífice, labrador.
Manggagawà.

Workmanship, n. [wérkmanship]
Manufactura.
Yarì ng̃ manggagawà.

Workshop, n. [wérksiop]
Taller.
Gáwaan.

World, n. [wœrld]
Mundo, globo terrestre.
Sangdaigdigan, sangtinakpan, mundó.

Worldliness, n. [wérldlines]
Vanidad mundana.
Kalayawan.

Worldling, n. [wérldling]
Hombre mundano.
Taong lupà.

Worldly, adj. [wérldli]
Mundano, terreno.
Ukol sa lupà.

Worm, n. [worm]
Gusano.
Uod.

Worm-eaten, adj. [worm-itn]
Carcomido, apolillado, roido.
Binubukbok, may bukbok.

Worry, v. [wóri]
Molestar, atormentar.
Abalahin, bagabagin, pahirapan.

Worse, adj. [wers]
Peor.
Lalong masamâ.

Worship, n. [wórship]
Culto, adoracion.
Pagsambá.

Worship, v. [wórship]
Adorar, dar culto.
Sumambá.

Worshipful, adj. [wórshipful]
Venerable, respetable.
Kagalanggalang, kapitapitagan.

Worst, adj. [werst]
Lo peor, lo mas malo.
Kásamasamaan, pinaka masamâ.

Worth, n. [werz]
Valor, precio.
Halagá, kabuluhán.

Worthily, adj. [wérzili]
Dignamente.
Karapatdapat.

Worthiness, n. [wérzines]
Dignidad, mérito.
Karapatan, kaukulán.

Worthless, adj. [wérzles]
Indigno de ningun valor.
Dî marapat, walang halagá, walang kabuluhan.

Worthy, adj. [wérzi]
Digno, benemérito.
Marapat, bagay.

Wound, n. [wund]
Llaga, herida.
Sugat, tagâ, hiwà.

Wound, v. [wund]
Herir.
Sumugat, manugat.

Wrangle, n. [rángl]
Riña.
Labanán, káalitan.

Wrangle, v. [rángl]
Reñir, disputar.
Makipaglaban, makipagkaalit, makipagtalo, makipagtakapan.

Wrap, v. [rap]
Arrollar, envolver.
Balutin, bilutin.

Wrapper, n. [ráper]
Envolvedero.
Balutan.

Wrath, n. [raz]
Rabia, ira, cólera.
Pag-iinit, galit, poot.

Wrathful, adj. [rázful]
Furioso, irritado.
Inít, galít.

Wreak, v. [ric]
Vengar.
Manghigantí.

Wreath, n. [riz]
Corona, girnalda.
Putong, korona, bulaklak na ginawang korona.

Wreath, v. [riz]
Coronar, enroscar, torcer.
Iputong, papaglikawlikawin.

Wreck, n. [rec]
Naufragio.
Pagkabagbag, pagkalubog.

Wreck, v. [rec]
Naufragar.
Mabagbag, málubog.

Wren, n. [ren]
Reyezuelo.
Batis.

Wrench, n. [rench]
Torcedura del pie.
Baling̃ang̃à.

Wrench, v. [rench]
Dislocar; arrancar.
Mabaling̃ang̃à; hugutin.

Wrest, v. [wrest]
Arrancar, quitar á fuerza.
Agawin, dahasín.

Wrestle, v. [wresl]
Luchar, disputar.
Makipagbunô, makipaglaban.

Wrestling, n. [wrésling]
Lucha.
Bunô, labanán.

Wretch, n. [rétch]
Pobre, infeliz, hombre muy miserable.
Abâ, kawawà.

Wretched, adj. [réched]
Infeliz, miserable.
Kawawà, hamak.

Wriggle, v. [rígl]
Menear, agitar.
Galawin, alugin, luglugin.

Wright, n. [ráit]
Artífice, artesano, obrero.
Manggagawà, tagagawâ.

Wring, v. [wring]
Torcer, estrujar.
Baluktutin, baliin.

Wrinkle, n. [wrínkl]
Arruga.
Kulubot; kunot.

Wrinkle, v. [wrínkl]
Arrugar.
Mang̃ulubot, mang̃unot.

Wrist, n. [wrist]
Muñeca.
Galanggalang̃an.

Wrist-band, n. [wríst-band]
Puño de camisa.
Manggas ng̃ barò.

Writ, n. [writ]
Escrito, escritura.
Sulat, kasulatán.

Write, v. [ráit]
Escribir.
Sumulat.

Writer, n. [raíter]
Escritor.
Mánunulat.

Writhe, v. [ráiz]
Encorvar.
Yumukô.

Writing, n. [ráiting]
Escritura.
Sulat, pagsulat.

Wrong, adj. [rong]
Errado.
Malî.

Wrong, n. [rong]
Error, culpa.
Kamalian, sala.

Wrong, v. [rong]
Agraviar, injuriar.
Umapí, lumapastang̃an.

Wrongful, adv. [róngful]
Injusto, inicuo.
Likô, lisyâ, masamâ.

Wroth, adj. [roz]
Enojado.
Galít.

Wry, adj. [rai]
Torcido.
Pilipít.

Wry, v. [rai]
Torcer.
Pilipitin.