| 1. |
Inledning. Styrelserna i konstitutionella länder ingripa numera sällan eller aldrig i yttrandefriheten utom i sådana fall, då de kunna göra sig till värktyg för allmänhetens ofördragsamhet; men ingrepp i yttrandefriheten äro lika oberättigade, när de ske i öfverensstämmelse med den allmänna meningen, som när de äga rum i strid mot densamma |
5. |
| |
| 2. |
En åsikt bör aldrig undertryckas, ty man kan aldrig vara fullkomligt viss om, att den är falsk |
7. |
| |
| |
Inkast 1: Absolut visshet om insiktens falskhet behöfves ej, endast tillräcklig säkerhet för praktiskt behof |
8. |
| |
| |
Vederläggning: Fullkomlig frihet för andra att motsäga och vederlägga våra åsikter, är just det villkor, som berättigar oss att lägga dem såsom sanna till grund för vårt handlingssätt |
9. |
| |
| |
Inkast 2: Vissa satser äro så nyttiga och nödvändiga för samhällets bestånd, att deras diskuterande ej bör få tillåtas |
12. |
| |
| |
Vederläggning: Äfven en åsikts nytta kan bli föremål för olika åsikter |
13. |
| |
| |
Tillämpning på konkreta fall: Tron på Gud och ett lif efter detta eller de allmänt antagna moraliska grundsatserna: Historiska exempel: Sokrates, Kristus, Markus Aurelius |
15. |
| |
| |
Inkast 3: Lagliga straff äro nyttiga mot skadliga villfarelser, men i längden maktlösa mot sanningen |
18. |
| |
| |
Vederläggning: Äfven om detta påstående vore sant, skulle det vara en beklagansvärd villfarelse att förfölja de personer, som förkunna nya sanningar. Men det är dessutom ej sant, att sanningen alltid triumferar öfver lögnen. Exempel på motsatsen |
19. |
| |
| |
Inkast 4: Numera dömas ej kättare till döden |
20. |
| |
| |
Vederläggning: Äfven nu finnas lagliga straff mot uttalandet af vissa åsikter. Exempel härpå. Den sociala ofördragsamheten förmår människor att dölja sina åsikter; därför kommer aldrig någon grundlig diskussion af kätterska åsikter till stånd. Betydelsen af vissa perioder i historien, då auktoritetens ok var brutet |
21. |
| |
| 3. |
Äfven om vi kunde vara vissa om, att den åsikt vi söka undertrycka är falsk, så skulle likväl dess undertryckande vara ett ondt |
27. |
| |
| |
A. Ty man får aldrig någon klar uppfattning af en sanning, ingen insikt i dess grunder, om den ej bringas i strid mot villfarelsen |
27. |
| |
| |
Inkast 1: Man kan lära personer grunderna för deras åsikter |
28. |
| |
| |
Vederläggning: På detta sätt komma aldrig motskälen till full rätt. |
29. |
| |
| |
Inkast 2: Det är nog att några finnas, som äga en fullständig insikt om grunderna för en sanning |
31. |
| |
| |
Vederläggning: Ej ens några få en sådan insikt, om det ej står öppet för en hvar att framställa sina motskäl. |
31. |
| |
| |
B. Sanningen öfvergår till en död dogm, om den icke bringas i strid mot villfarelsen. Exempel från religionshistorien: Kristendomen förr och nu. Moraliska satser, ordspråk o. s. v. |
32. |
| |
| |
Inkast: Är då meningsstrid alltid nödvändig? |
37. |
| |
| |
Vederläggning: Den är alltid nyttig och där den ej längre finnes, borde någon ersättning därför åstadkommas. |
37. |
| |
| |
Exempel: Den sokratiska metoden. Medeltidens skolor. Värdet af negativ kritik. |
38. |
| |
| 4. |
Stridiga åsikter äro emellertid vanligen endast delvis sanna eller falska |
39. |
| |
| |
Exempel: Rousseaus läror. Liberala och konservativa partier i samhällsfrågor |
41. |
| |
| |
Inkast: Några allmänt antagna läror innehålla hela sanningen, t. ex. på det moraliska området den kristna sedeläran. |
43. |
| |
| |
Granskning af detta påstående |
43. |
| |
| |
Afslutning |
47. |
| |
| |
Sammanfattning |
47. |
| |
| 5. |
Slutord till dem, som visserligen medgifva yttrandefrihet, men blott om den användes på ett hofsamt och ärligt sätt. |
48. |
