Träldomen i Norden: Ett blad ur den Svenska artbetsklassens älsta historia

Chapter 18: FOTNOTER

Open in WeRead

Explore more books like this:

About This Book

Essän kartlägger träldomens uppkomst och ställning i Norden genom en genomgång av gamla landskapslagar, isländska sagor och folkminnen. Författaren beskriver hur klassskillnader framställts som gudagivna, de sociala och rättsliga villkoren för trälar och trälkvinnor, deras arbetsuppgifter, klädnad och beteckningar, antalet och karaktäriserande drag, samt träldomens härstamning genom krig och fångenskap. Avsnitt behandlar hur fria människor kunde bli trälar, slavhandel, kristendomens införande och dess påverkan på träldomen, samt de processer som ledde till träldomens avskaffande.

FOTNOTER

[1] I de stundom nästan ordspråkslika rättssatserna följa ofta efter hvarandra två eller flera ord som börja med samma konsonant: »fara fredlös», »lif sitt låta,» »skam och skada» o. s. v. Genom detta rimsätt kom det ena ordet att ge det andra. Därigenom blef det lättare att hålla rättsbestämmelserna i minnet.

[2] Se härom Karl Ahlenius, Fornskandinaviska upptäcktsfärder i Nordatlantiska hafvet, Verdandis småskrifter n:o 96, pris 30 öre.

[3] Under den isländska sagoskrifningens guldålder nedskref äfven Snorre Sturluson († 1241) Norges konungasagor, se Gust. Storm, Sn. St:ns Kongesagaer, oversat, Kristiania 1900 (2 udgave).

[4] Edda Sämund den Vises, öfvers. af Fredrik Sander, Sthm. 1893.

[5] Se äfven Johan Bergman, Slafveriet i antiken, Verdandis småskrifter n:o 57, pris 15 öre.