448. C. I. A., IV, 834b, vs. 40 sgg.
449. C. I. A., IV, 834b, Col. II, vs. 18, 22 sgg.
450. C. I. A., II, 834c, vs. 57 sgg.
451. C. I. A., II, 834c, vs. 24; C. I. A., II, 834b, Col. II, vs. 71.
452. C. I. A., II, 834b, Col. II, vs. 31; IV, 834b, Col. I, vs. 44.
453. Foucart, Note sur les comptes d’Eleusis (Bull, de corr. hellén., 1884), p. 214.
454. C. I. A., IV, 834b, vs. 70 sgg.
455. C. I. A., IV, 834b, vs. 79-81.
456. Bull. de corr. hell., XIV (1890); Homolle, Comptes et inventaires des temples déliens en l’année 279, p. 393, vs. 45 sgg.; p. 396, vs. 86 sgg.; p. 399, vs. 120; p. 483.
457. Bull. de corr. hell., XIV (1890): p. 395, vs. 70; p. 397, 483.
458. Bull. de corr. hell., XIV (1890), p. 396, vs. 82 sgg., p. 480 sgg.
459. Diod. Sic., XXXIV, II, 18.
460. Collitz H., Sammlung d. griech. Dialekt-Inschriften, n. 374 sgg.; I. G. S., 2315, 3309, 3317, 3346, 3349-50, 3358, etc.
461. Collitz, Sammlung, 1474 sgg.
462. Collitz, Sammlung, 1554 sgg.
463. Collitz, Sammlung: Baunack, Die delphische Inschriften, 1684 sgg.
464. Baunack J., Die delphischen Inschriften, 1689, 1694, 1696, 1702, 1714, 1716, 1717, 1731, 1742, etc.
465. Op. cit., 1684, 1696, etc.
466. Op. cit., 1689, 1723.
467. Op. cit., 1723.
468. Op. cit., 1719.
469. Op. cit., 1708.
470. Op. cit., 1717, 1718, 1749, 1754.
471. Dissert., IV, 1, 34 sgg.
472. Curtius E., Ueber die neu entdeckten Delphischen Inschriften nelle Nachrichten von d. K. Gesellsch. d. Wiss. Göttingen, 1865, p. 149 sgg.
473. Droysen G. J., Hist. de l’hellénisme, trad. franç. Paris, 1885, III, p. 606.
474. Lumbroso G., Recherches sur l’économie politique de l’Égypte sous les Lagides. Turin, 1870, p. 100 sgg.; Lumbroso G., L’Egitto dei Greci e dei Romani, 2ª ediz. Roma, 1895, passim; Blümner H., Die gew. Thätigkeit d. Völker d. klass. Alterthums. Leipzig, 1869, p. 6 sgg.
475. Lumbroso G., Recherches, etc., p. 100.
476. Op cit., p. 89 sgg.
477. R. R. I., 17.
478. Lumbroso G., Recherches, etc., p. 104 sgg.
479. Friedlaender L., Darstellungen aus der Sittengeschichte Roms, III6, p. 616.
480. Script. hist. Aug., Saturninus, c. 8; Pöhlmann R., Die Uebervölkerung d. ant. Grosstädte. Leipzig, 1884, p. 31 sgg.
481. Pregel Th., Die Technik im Alterthum, Chemnitz, 1896, pp. 22 sgg., 27 sgg., 33 sgg.; Bourdeau L., Les forces de l’industrie. Paris, 1884, pp. 118 sgg., 188 sgg.
482. Ziebarth E., Das griechische Vereinswesen. Leipzig, 1896, p. 107 sgg.
483. Op. cit., p. 109.
484. Bull. de corr. hell., VII (1883), p. 504, n. 10; C. I. G., 2374e; Waltzing J. P., Étude sur les corporations professionelles chez les Romains. Bruxelles, 1895, p. 191 sgg.
485. Büchsenschütz B., Bemerkungen über die römische Volkswirthschaft der Königzeit. Berlin, 1886, pp. 8 sgg.; Voigt M., Die römischen Privatalterthümer, zw. Aufl. München, 1893, p. 289 sgg.
486. Iuven., XIV, 168; Apul. de mag., 17; Marquardt J., La vie privée des romains, trad. franc. Paris, 1892, I, pp. 23 sgg., 160 sgg.; Wallon, op. cit., II2, p. 8; Mommsen, Röm. Gesch. I8, pp. 186, 188.
487. I, 76, ; III, 55, ; IV, 22 ; 23 57, ; V, 7 ; 22; , 26 ; 42 ; 51 ; 53, ; VI, 22 , etc.
488. Liv. I, 27, 3; 38; II, 13, 4; 19, 1; Dionys Hal. V, 61; Büchsenschütz B., Bemerkungen etc., p. 30.
489. Varr., R. R. II praef.
490. Karlowa O., Römische Rechtsgeschiechte. Leipzig, 1885, I, p. 38.
491. Büchsenschütz B., Bemerkungen, etc., pp. 13 sgg.; Voigt M., D. röm. Privatalterthüm., p. 311; Mommsen, Röm. Forsch. I, p. 366 sgg.
492. Drumann, Arbeiter u. Communisten, pp. 164 sgg., con le autorità ivi citate.
493. Dionys Hal., IX, 27, 3, cfr. II, 76; Voigt M., Die XII Tafeln, Leipzig, 1883, I, pp. 26 sgg., II, p. 247.
494. Plut. Num. 17; Waltzing J. P. Étude hist. sur les corporations profession. chez les Romains. Bruxelles, 1895, pp. 62 sgg.
495. Bull. dell’Ist. di corr. arch., 1875, p. 232; Pöhlmann R., Die Anfänge Roms. Erlangen, 1881, p. 7.
496. Gamurrini G. F., Dell’arte antichissima in Roma (Bull. dell’Ist. arch. germ. Sez. rom.), II (1887), p. 221 sgg.
497. Wezel E., De opificio opificibusque apud veteres Romanos. Berlin, 1881, P. I, pp. 12 sgg., 31 e passim; Voigt, Röm. Privatalt., pp. 302 sgg.
498. Richter O., Topographie von Rom (in Iw. Müller’s Handbuch d. klass. Alterthumwiss., III, 10, pp. 752, 756, 763, 815, 841).
499. Liv., I, 53; 55, 6.
500. Liv., I, 56, 1; 52, 9; Dionys, IV, 44; Cic. in Verr., V, 19, 44. Cfr. Büchsenschütz B., Bemerkungen, etc., p. 32.
501. Liv., I, 38, 1; II, 25, 6; 31, 4; III, 3, 9; IV, 36, 2; VI, 4, 2, etc.
502. Voigt M., Die XII Tafeln. Geschichte und allgemeine juristische Lehrbegriffe der XII Tafeln nebst deren Fragmenten. Leipzig, 1883, I, pp. 16 sgg. con i testi ivi citati.
503. Adsiduus, proletarius, detrimentum, emolumentum, pecunia, peculium, fenus. Cfr. Voigt, op. cit., I, pp. 18-9.
504. Voigt, op. cit., I, p. 196, n. 6, con i testi ivi citati.
505. Liv. IV, 45, 2: dena milia gravis aeris, quae tum divitiae habebantur.
506. Voigt, op. cit., I, pp. 21-3.
507. Voigt, op. cit., I, p. 22.
508. Virg. Georg., I, 261 sgg.; Cat. De agricultura, ed. Keil, 2, 3; 23, 1; 31, 1; 33, 5; 37, 5; 39, 1; 59; Varr. RR. I, 2, 22; 22, 1; 23, 5; Plin., H. N. XVIII, 26, 236; Cat. RR. XI, 2; Blümner, Technologie, I, 98 sgg.; Voigt, op. cit., I, pp. 26 sgg.
509. Büchsenschütz, Bemerkungen, etc., pp. 28 sgg.
510. Voigt, op. cit., I, pp. 30 sgg.
511. Liv., II, 23, 27, 29; VI, 14-5; 27; 31, 2; 34, 2, etc.; Dionys., IV, 9; V, 33, 63, 66; VI, 22, 26, etc.
512. Hartmann, Röm. Kalender, p. 29, n. 57. Voigt, op. cit., I, p. 723, VII, 17; II, pp. 581 sgg.
513. Hartmann, Röm. Kalender, p. 29, n. 57. Voigt, op. cit., I, p. 723, VII, 17; II, pp. 581 sgg.
514. Liv., V, 55.
515. Karlowa O., Röm. Rechtsgeschichte, I, p. 97.
516. Liv., VII, 28.
517. Savigny, Das altrömische Schuldrecht in Vermischte Schriften. Berlin, 1850, II, pp. 425 sgg.
518. Bruns6, Fontes iuris romani antiqui, Leg. XII, tabul. VIII, 2; Voigt, op. cit., I, p. 722, VII, 15 e II, p. 533 sgg.
519. Bruns6, VIII, 14; Voigt, VII, 2.
520. Bruns6, VII, 12; Voigt, IV, 13.
521. Voigt, op. cit., II, pp. 78 sgg.
522. Bruns6, II, 1.
523. Bruns6, XII, 2; Voigt, VII, 13; XII, 1.
524. Bruns6, V, 3; Voigt, IV, 1.
525. Plin., N. H. XXXIII, 13, 44; Liv. epit., 15; Mommsen, Hist. de la monnaie rom. I, p. 300.
526. Die Gracchen und ihre nächsten Vorgänger. Berlin, 1847, p. 15.
527. Gromatici veteres. Berolini, 1848, p. 115. Hyg. De conditionibus agrorum: “quia non solum tantum occupabat unusquisque, quantum colere praesenti tempori poterat, sed quantum in spem colendi habuerat, ambiebat„.
528. Liv. IV, 59, 11; V, 7, 12; Marquardt J. L’organisation militaire chez les Romains, trad. franç. Paris, 1891, p. 20.
529. Nitzsch, op. cit., pp. 37 sgg.
530. Ἀθην. πολ. c. 12.
531. Cic., De off. II, 21, 73.
532. Varron, R. R. II, Praef.:..... in qua terra culturam agri docuerunt pastores progeniem suam, qui condiderunt urbem, ibi contra progenies eorum propter avaritiam contra leges ex segetibus fecit prata.
Columella, R. R. I, Praef.:.. in hoc Latio et Saturnia terra, ubi dii cultus agrorum progeniem suam docuerunt, ibi nunc ad hastam locamus, ut nobis ex transmarinis provinciis advehatur frumentum, ne fame laboremus.
533. Wiskemann H. Die antike Landwirthschaft und das von Thünensche Gesetz. Leipzig, 1859, pp. 50 sgg.
534. Caton., de agr. cult., 1, 7, ed. Keil.
535. R. R. I, 7, 9.
536. Varron., R. R. I, 16, 3: itaque sub urbe colere hortos late expedit, sic violaria et rosaria, item multa quae urbs recipit, cum eadem in longinquis praediis, ubi non est quo deferri possit venale, non expediat colere. Wiskemann, op. cit., p. 40 sgg.
537. Varron., R. R. I, 7, 9.
538. Varron., R. R. I, 8, 2.
539. Columella, R. R. IV, 3.
540. Varron., R. R. II, Praef. 5: Ex ea enim quaque fructus tolli possunt non mediocres, ex ornithonibus ac leporariis et piscinis; III, 4, 2; 7, 1 sgg.; 10, 1; 12, 1; Colum. R. R. VIII, 1 sgg.; IX, Praef.
541. Varron., R. R. III, 2, 14-15.
542. R. R. III, 6, 1.
543. Colum., R. R. VIII, 8.
544. Varron., R. R. III, 16, 10.
545. Varron., R. R. I, 9, 3; 44, 1.
546. De agri cult., 10.
547. De agri cult., 11.
548. Varron., R. R. I, 18.
549. Varron., l. c.
550. Varron., R. R. II, 10, 10.
551. R. R. II, 10, 11.
552. Varron., R. R. III, 17, 6.
553. Varron., R. R. II, 10, 1.
554. Polyb., VI, 19, 2; Sall., Jugurt., 86, 2; Marquardt, Organisation militaire, p. 142.
555. Polyb., VI, 19, 2; Sall., Jugurt., 86, 2; Marquardt, Organisation militaire, p. 142.
556. Val., Max., III, 4, 7.
557. R. R. I, 17.
558. Diod. Sic., XXXIV, 2, 36, 38.
559. Boeger G., De mancipiorum commercio apud Romanos. Berol., 1841. p. 25.
560. Wallon, op. cit., II2, pp. 34 sgg.
561. Wallon, op. cit., II2, pp. 82 sgg.
562. Liv. XXVII, 10; Cagnat R., Étude historique sur les impôts indirects chez les Romains. Paris, 1882, p. 172.
563. Boeger, op. cit., p. 21; Wallon, op. cit., II2, p. 159 sgg.; Abignente, op. cit., p. 75; Dureau de la Malle, Économ. polit. des Romains, Paris, 1840, I, 147 sgg., 244.
564. Plut., Cat. maj, 4, 5.
565. Liv., XXXIX, 44.
566. Appian., De bell. Mithr., 78.
567. Liv., X, 46, 5.
568. Marquardt J., De l’organisation financière chez les Romains, trad. franç. Paris, 1888, p. 27.
569. Marquardt J., op. cit., p. 76.
570. Bücher K., Die Entstehung der Volkswirthschaft. Tübingen, 1893, p. 18.
571. Dal Popma (De operis servorum ap. Polen. suppl. a Graevius, vol. III), in poi, è stato molte volte fatto, sviluppato e completato l’elenco delle diverse funzioni esercitate da’ servi nella casa. Cfr. Wallon, op. cit., II2, pp. 104 sgg.; Voigt, Privatalt.2, p. 388 sgg.; Marquardt, La vie privée des Romains, trad. franç. Paris, 1892, I, pp. 160 sgg.
572. Boeger, op. cit., p. 4: Quot pascit servos? quaeritabat, primorum Caesarum temporibus, quisquis alicuius fortunas exploraturus erat, nec quisquam divitis nomine dignus habebatur, nisi centum vel ducentos aleret... Cfr. Senec., de tranqu. anim., 8; Ep. 17, 3-4; Athen., VI, p. 272.
573. Wallon, op. cit., II2, p. 141 sgg.
574. in Pis. 27, 67.
575. Wallon, op. cit., II2, pp. 121 sgg.
576. Caton., De agri cult., 4, 5; Varr., R. R., I, 17.
577. De agri cult., 1, 3.
578. R. R. I, 17.
579. Cat. de agri cult., 2, 7.
580. Pöhlmann R., Die Ueberbevölkerung, etc., pp. 114 sgg.; Friedlaender L., Darstellungen aus der Sittengeschichte Roms in d. Zeit von August bis zum Ausgang der Antonine. Leipzig, 1888, Iº, p. 37.
581. Dig. XXXV, 2, 68. Euseb., H. E., VII, 21, 9; Pöhlmann, l. c.; Hildebrand, Bevölkerungsstatistik im alter Rom. (Jahr. f. N. O., VI, 91); Beloch J., Die Bevölkerung, etc., pp. 41 sgg.
582. Liv., IV, 30, 8: Volgatique contactu in homines morbi. Et prius in agrestes ingruerant servitiaque. VIII, 22, 7; IX, 28, 6; X, 31, 8; 47, 6.
583. Friedlaender, op. cit., I2, pp. 39 sgg., con i testi ivi citati.
584. Liv., II, 51-2; III, 31, 1; IV, 25, 4, etc.
585. De offic., III, 6 e 23.
586. Wallon, op. cit., II2, p. 187 sgg.; Karlowa, op. cit.
587. Dig. XXIX, 5 L. 1, De Senacons. Silaniano. Cum aliter nulla domus tuta esse possit, nisi periculo capitis sui custodiam dominis tam ab domesticis quam ab extraneis praestare servi cogantur, ideo senatus consulto introducti sunt de publica quaestione a familia necatorum habenda. Cfr. Tacit., Ann. XIII, 32; XIV, 42-44.
588. Cairnes J. E., The slave power, pp. 56 sgg.
589. Colum., R. R. XII, 3; Cat., De agri cult., 2, 2.
590. R. R. IV, 3.
591. Plut., Cat. maj., c. 21.
592. Bücher K., Die Aufstände der unfreien Arbeiter, Frankfurt a. M., 1874, p. 43. Cfr. Roscher, Grundlagen d. Nationaloekonomie, II, § 35.
593. Varron. R. R. I, 50; Dureau de la Malle, Mém. sur l’agricultore romaine depuis Caton le Censeur jusqu’à Columelle (Mém. de l’Inst., XIII (1828), p. 458, 59.)