Det handlade om en nomad, som af stamförvanter angifvits för ett hedniskt offer, hvarmed de beträdt honom på bar gärning i en fjälltrakt väster om Silbojokk. Den anklagade förnekade ej, hvad som lades honom till last, men ville urskulda sig därmed, att han hela två års tid fåfängt bönfallit de kristnes gud om hjälp mot stora olyckor vid renarnes kalfning. Då, när ingen annan råd var, hade han slutligen vändt sig till sin egen gud, och detta hade slagit bättre ut. Prästen lade också till sina besvärande omständigheter i protokollet: »Han hade användt all flit för att lära lappen inse sin själavåda och få honom att öfvergifva sin hedna tro, men allt hade varit bortkastadt på detta hälleberget.» I stil med gammal renlärig obarmhärtighet dömde rätten denna halfhedning till döden, men ovisst är och blir om hofrätten stadfäste domen. Något årtal fanns ej på det afrifna aktstycket. För något lätt pris kom nog den stackars lappen ej undan.
Bolagsarrendatorn Edfors i Ankarvattnet af Frostviken, vår ledsagare till Frostviks-nomadernas sommarläger å fjällheden Buona-gaska söder om Jehta-jaure, visade oss under vägen ett ställe, som han trodde vara en lappgraf för minderårig.
Det var en jordfylld stenkista, bildad i rektangelform af snedt nedsatta skifferhällar midt i ett stenröse. Kistan mätte en meter i längd och en half i bredd upptill, men längre ned, sedan vi krafsat upp jord och stenar, blott en tredjedels meter i bottnen. Vi anträffade en del sköra kol i den påtagligen förut rubbade jorden och nådde en orörd botten af mergel utan att finna ben. Vägvisaren hade förut sett ben där, men medgaf som möjligt, att det kunde vara renben.
En likadan stensättning och närmast af samma storlek anträffades längre norrut på vår vandring efter gränslandet å en fjällhed ej långt från öfvergången till Norrbottens län. Kistan var dock här fylld af orörd jord af samma utseende som den öfriga fjällheden, så att det var länge sedan den anordnades. Ett starkt åskregn och bristen på passande verktyg hindrade undersökning.
Ett tredje likartadt ställe hade anträffats af förenämnde Johan Lundmark i Adolfström å en utmark ett stycke söder om Laisa-älfven. Det var en rektangulär jordhög med insjunken topp. Då högen uppgräfdes fanns där brända refben och eldkol på en yta af omkring en meters längd och 2/3 meters bredd. Han ansåg det hela vittna om eldoffer.
Här och där i vildmarkerna ligga de ensliga nomadgrafvarne utströdda, och gamla sägner bruka vakta deras minnen. De höra till en tid, då ännu inga kyrkogårdar funnos och väl äfven till en senare tid, då sådana voro upptagna, men på omänskliga afstånd inom de furstligt tillmätta socknarne.
Förut nämnde Per Bengtsson i Jormliden omtalade, att han för en 24 år sedan var med som åsyna vittne, när de gräfde upp ett ställe, där gammal sägen utpekade en lappkvinnas graf. Ett benrangel fanns där mycket riktigt. Skallen var ända under hakan inhöljd i en mössa. Tänderna voro ännu hvita och blanka. Bredvid den dödas öfverlefvor anträffades ej blott knif med siradt benskaft, utan ock eldstål med flinta, alltsammans en utrustning på färden till de dödas rike. Hvad den döda hade hos sig, fick hon behålla, när grafven igenskottades. Detta var vid Hudingsvattnet i Norge, efter den förut omnämnda, underjordiska Rendsel-älfven.
I mellersta Abelvattnet, som är en af Ume-älfvens källor, finnes ett litet sund och där bredvid, på en sank äng, höjer sig en sned häll, som under många hundra vintrar gifvit lä åt tre starkt vittrade människoskallar. Under vårt ströftåg genom omnejden hörde vi denna sak länge och väl omtalas utan någon därtill ansluten förklaring eller sägen. Detta fäste vår första uppmärksamhet på en märklig egenskap hos nomaderna. De ha någon slags obenägenhet att ge sig ut på gissningar. Att med aningen slå en brygga mellan skilda företeelser, tycks icke häller höra till deras benägenhet eller fallenhet. Denna sakliga fantasilöshet gör lappen till ett utmärkt vittne lika säkert som till en klen domare. En följd häraf tyckes också vara, att nomadernas fornsägner utmärkas af en nykter, dokumentär fasthet utan växlingar och smyckningar. I ett sådant fall som detta skulle en skandinavisk befolkning ej ha nöjt sig med mindre än en hel hop förklarande sägner.
Till slut hade likväl folkskolläraren Pettersson i Tärna, Skytteanska skolans föreståndare, erfarit af en åldrig nomad, att de tre skallarne skulle ha tillhört en fiskarlapp och hans två hustrur, som alla tre omkommit i Abelvattnet i långt före detta gångna tider.
Berättelsen ger en antydan om, att månggifte varit i bruk bland de äldre lapparne liksom oftast hos gamla nomadfolk, Israels barn ej att förglömma.
INNEHÅLL:
| Fågelskytten. | ||
| Tre besatta äfventyrshistorier | 5 | |
| Första Äfventyret. | ||
| Larslund, profet och hämnare. | ||
| I. | Larslund presenteras. — Andligen vacker, lekamligen den värsta fuling | 7 |
| II. | »Tjäderprästen». — Larslund predikar på torget | 13 |
| III. | Efterkast. — Larslund förbannar och tillspillogifver staden | 17 |
| IV. | Från ord till handling. — Larslund samlar tuktorisen i sin hand | 22 |
| V. | Tjufbandets högkvarter. — Larslund återser två gammalfästmör | 28 |
| VI. | Tillspillogifvelsen. — Dem enom till straff, dem androm till varnagel | 40 |
| Andra Äfventyret. | ||
| Larslund smusslar med brännvin. | ||
| I. | Larslund samvetsöm. — En välsignelserik brännvinsstöld | 49 |
| II. | Fortsatt byteshandel. — Än mer flödande välsignelse | 61 |
| III. | Bäst af allt. — Larslund får gratifikationer för brännvinsstölden | 65 |
| Tredje Äfventyret. | ||
| Larslund som fåratjuf. | ||
| I. | Ovälkommet besök. — Larslund störes i sin julefrid | 73 |
| II. | Ett litet knep. — Larslund förkortar sitt besvär | 77 |
| III. | Fårtjufven angifves. — Ett fasans bryderi för åklagaren | 81 |
| IV. | Oförmodad vändning. — Hvem som upptäcktes vara fåret | 89 |
| V. | Slutet. — Larslund dyr vid förlikningen | 99 |
| Inför de tre excellensernas domstol. | ||
| Minne från trolldomsräfsternas dagar | 105 | |
| I. | Järker-Mäldare | 107 |
| II. | Rike-Järker | 110 |
| III. | Båtsman Getings onda körfärd | 114 |
| IV. | Rannsakning och dom | 122 |
| Från gränslandet i nordväst. | ||
| Minnesreliker från ett ströftåg | 133 | |
Åhlén & Åkerlunds 25-öresböcker.
Originalromaner af svenska författare för 25 öre.
Öfver en och en half million volymer äro hittills utkomna.
Hvad pressen säger om dessa böcker:
Åhlén & Åkerlunds förlag i Göteborg, hvilket inom parentes sagdt, var det första svenska förlag, som började med enkronasböcker af svenska författare, har, som bekant, i dagarne startat ett 25-öres bibliotek af svenska författare.
De böcker som utgifvas, äro nästan uteslutande af svenska författare. Härigenom ha både författare och allmänhet fått en fördel, som ej kan skattas nog högt. Det blir intet dödvatten, författarne behöfva ej längre frukta att ej få sina manuskript sålda till anständiga priser, och hvad som är det bästa af allt, det svenska folket och de svenska författarne lära känna hvarandra. Äfven en debutant kan, om hans arbete anses förtjänt häraf — och häröfver kommer naturligtvis en sträng kontroll att utöfvas — med ens gå ut bland de bredare lagren.
Nya Dagligt Allehanda.
Utstyrseln är synnerligen vårdad och tilltalande.
Skara Tidning.
Ett steg som är afsedt att råda bot på det missförhållandet att inga svenska författares arbeten konkurrera med de utländska inom 25-öreslitteraturen.
Örebrokuriren.
På den yttre dräkten har ju detta förlag alltid nedlagt stor omsorg. Så ock beträffande dessa förvånansvärdt billiga böcker. Det konstnärliga omslaget i flerfärgstryck, det goda papperet och det utmärkta trycket bidrager allt att ge det nya 25-öresbiblioteket en förstklassig prägel.
Norrköpings Tidningar.
Hvad den yttre dräkten angår, få vi erkänna, att vi häpnat öfver, att en så gedigen och i allo förstklassig utstyrsel kunnat åstadkommas för så prisbilliga böcker.
Västra Dagbladet.
25-öresbibliotek ha vi godt om i våra dagar, men detta sistnämnda är i mer än ett hänseende förtjänt af allmänhetens särskilda uppmärksamhet, och det torde utan öfverdrift kunna betecknas som en vändpunkt, en epok i billighetslitteraturens historia i vårt land.
Norra Bohuslän.
Åhlén & Åkerlunds förlag var det första som införde den svenska billighetslitteraturen i vårt land, och när därför firman åtog sig det än svårare uppdraget att föra den mångomtvistade 25-öreslitteraturen in på rätt bog, var redan namnet tillräcklig garanti för en lycklig lösning.
Ur alla synpunkter ha såväl allmänhet som författare anledning att med sann tillfredsställelse hälsa Åhlén & Åkerlunds 25-öresböcker.
Blekinge Folkblad.
Under den senaste månaden ha utkommit följande intressanta nyheter.
Samtliga original af Svenska författare.
Gurli Hertzman-Ericson: Högsommar. Roman. Pris 25 öre.
Gurli Hertzman-Ericson, har, fastän en af de yngsta, redan sin trogna publik, som tycks bli större för hvarje bok. Upplagornas storlek och antal har växt för hvarje nytt arbete, och det är väl intet tvifvel om, att, när hon nu skickat ut en ny roman till ett så billigt pris, den första upplagan af denna icke blir gammal på förlagets hyllor. Orsaken till förf:s popularitet är icke heller svår att förstå. Hon har alltid något på hjärtat, något som måste sägas, och hon säger det trovärdigt, flärdfritt och just därför gripande. Det gamla problemet om konflikterna mellan man och kvinna ställes i ny belysning och hon låter ljuset falla skarpt öfver lifvets mångskiftande scenerier. Kärleken är tyngdpunkten och kärnan i problemet. Där den ej finnes, finnes ej häller lyckan.
Det vore önskligt om denna präktiga bok kunde finna vägen till många hem.
Maria Rieck-Müller: Stor-Sigrid. Pris 25 öre.
Maria Rieck-Müller står utan gensägelse bland de främsta i den stora falangen af våra skrifvande kvinnor, hennes berättelser torde väl tillhöra det bästa modärn svensk novellistik åstadkommit, och om man härtill lägger, att »Stor-Sigrid» måste räknas till den berömda förf:s mest utmärkta alster är väl berömmet i det närmaste uttömdt. Fru Rieck-Müller använder ofta ett lifligt tempo i sin berättelse. Stilen skälfver af blod och nerv, det är lefvande lif från början till slut, taflorna rullas fram färgstarka och omväxlande och man tjusas med eller mot sin vilja. Det vore önskligt att hvar och en i sin stad ville taga detta tillfälle i akt att förvärfva sig en bok, som från första sidan till den sista är stor och äkta konst.
Hans Jost: Fyra Spaderess. Roman. Pris 25 öre.
»Fyra Spaderess» är säkerligen en bok, som kommer att väcka uppseende. Visserligen är det dystra drama, från hvilket förf. hämtat sitt stoff icke längre aktuellt, men alla minnas vi dock ännu den snillrike uppfinnaren-affärsmannen, som lät sin lidelse och ärelystnad leda sig in på brottets bana. Romanen är emellertid ingalunda anlagd som någon skandalbok. Den är fastmera en lugnt och säkert gjord psykologisk analys öfver brottet, med alla dess motiv och konsekvenser. Vi få följa sorgespelet från början till slut och se, hur hjälten slungas som en lekboll för ödet och sin egen natur, och man kan knappast undgå att känna medlidande. Vi hoppas, och säkerligen icke förgäfves, att den intressanta boken skall bli spridd vida omkring.
Bertha Theorin: Det återfunna järnskrinet. Roman. Pris 25 öre.
Den omtyckta författarinnan, som med sin redan populär vordna roman »Ett samvetsäktenskap», skaffade sig en stor läsekrets, framträder med denna utomordentligt spännande och fängslande bok delvis från en ny sida men alltjämt lika intressant och underhållande som förut.
»Det återfunna järnskrinet» kommer utan tvifvel att hälsas med förtjusning af en hvar, som älskar en rolig och spännande, men på samma gång verkligt god bok.
Nya volymer utkomma hvarje vecka
ÅHLÉN & ÅKERLUNDS
25-ÖRESBÖCKER
Originalarbeten af Svenska författare
25 öre pr volym
1, 2, 3. Vilhelmina Gravallius. Högadals Prostgård. Roman. Nya upplagor.
4. Wilma Lindhé. Genom bränningar. Roman. Ny upplaga.
5. Elisabeth Kuylenstierna-Wenster. Ändtligen vunnen.
6. Malvina Bråkenhielm. Sonja. Roman. Ny upplaga.
7. Otto Witt. Guldgrufvan. Detektivroman.
8. Hugo Falk. Flickorna på Kåreholm. Roman.
9. Vilhelmina Gravallius. Spanjorskan. Roman.
10. Daniel Fallström. Tärnö Maria.
11. Viva Réenstierna. Vid målet. Roman.
12. Ulla Linder. På Brovik. Roman.
13. John Bratt. Slafvinnor. En roman om mormoner.
14. E. Walter Hülphers. Mannens verk.
15. Nanna Wallensteen. Vildfågeln. Roman.
16. Sigge Strömberg. Rosie. Äfventyrs och kärleksroman.
17. W. A:son Grebst. På hafvet.
18. Malvina Bråkenhielm. Rike Kjellsons arfvinge. Roman. Ny upplaga.
19. Stein Riverton. (Sven Elvestad.) Grefven af Oslo. Detektivroman.
20. Märta Magnus. Kärlekens vägar. Kärleksroman. Ny uppl.
21. Ernst Westerberg. Fröken Lydia.
22. Viva Réenstierna. Kaféflickan. Roman.
23. Elisabeth Kuylenstierna-Wenster. I kvinnohänder.
24. Nanna Wallensteen. Majken Linde. Roman. Ny upplaga.
25. E. Walter Hülphers. Guldvaskare.
26. Wilma Lindhé. Skattepenningen. Roman. Ny upplaga.
27. Ernst Didring. Bruddansen.
28. Daniel Fallström. Grefvinnan.
29. Reinhold Winter. Högt spel. Kärleksroman.
30. Malvina Bråkenhielm. Zigenarblod. Roman.
31. Gurli Hertzman-Ericson. Högsommar. Roman.
32. Hans Jost. Fyra Spaderess. Roman.
33. Maria Rieck-Müller. Stor-Sigrid.
34. Olof Högberg. Fågelskytten.
35. Bertha Theorin. Det återfunna järnskrinet. Utk. 27 Aug.
36. Harald Johnsson. Studentlif. Utk. 3 sept.
Hos alla bokförsäljare samt i parti från
Åhlén & Åkerlunds Förlag
GÖTEBORG
BONNIERS TRYCKERIER GÖTEBORG 1912