Innehåll.
| Sid. | ||
|---|---|---|
| Förord | 1. | |
| I. | ||
| Skyddsandar och onda väsen. | ||
| Skyddsandar | 7. | |
| Fylgjor och vättar. — Skyddsandar för den enskilde, en hel släkt, en landsända eller ett helt land. — Tidrande Sido-Hallssons död. — Höfdingen Torsten Ingemundssons frändefylgja. — Förbud mot skyddsandarnes bortskrämmande. — Uppresandet af nidstång. | ||
| Troll och jättar | 15. | |
| Olika slag af onda väsen; fullkomligt materiella; ej uppfattade såsom dämoner eller onda andar. — Trollen eller jättarne och resarne i egna riken »österut»; i de nordiska ländernas klippor och bärg. — Dvärgarne. | ||
| Berättelser om färder till trollens riken »österut». — Jotunhem. — Konung Gudmund på Gläsesvallarne. — Sagan om Torsten den hushöge. — Sagan om Helge Toresson. — Orvar Odds färder till Finnmarken och Resaland. — Konung Olof den helige och vidundren i England. | ||
| Trollen hemma i de nordiska länderna. — Dofrejätten i Norge. — Sägnen om tjuren Brandkrosse. — Strider med de inhemska trollen. — Trollen i Hedarskog. — Trollen vid tiden för kristendomens införande. — Konung Olof Tryggvason och de norska trollen. | ||
| Gengångare | 75. | |
| — Olikartade motiv. — Gudrun Osvifversdotter och valan. — Gudrun och hennes make Torkel. — Spökena på gården Lysefjord. — Frodå-undren. — Spökena inför domstol. — Hela skaror af gengångare. | ||
| De värkligt onda gengångarne. — Grette den starkes brottning med spöket Glåm. — En förhäxad gengångare. — Högboarne. — Romunds envig med högbon Tråen. | ||
| Troll, jättar och gengångare — blott genom sin större styrka och sin trolldomskunskap skilda ifrån människorna. | ||
| II. | ||
| Den fornnordiska magien. | ||
| Runor och galdrar | 105. | |
| Egil Skalle-Grimsson och den värmländska bondedottern. — Runorna. — Valkyrian Segerdrifvas undervisning i deras bruk. — Galdrarne. — Egils galdersång på gästabudet hos Bård. — Galdrarnes invärkan på de liflösa tingen. — Ketil Hängs upprop till sitt svärd. — Svan i Björnfjorden. | ||
| Galdrar, sjungna till de döde. — Hervars sång på Samsö. — Groas galder. — Buslas bön. | ||
| Magiska operationer och säjd | 124. | |
| Trollmat och trolldryck. — Kormak och spåkvinnan Tordis. — Säjden. — Dess värkningar. — Ingen söndring mellan svart och hvit magi. — Trolldomen ej utförd med dämoners eller onda andars tillhjälp. | ||
| Trollkarlar och trollkvinnor | 129. | |
| Trollkunnigheten i det godas tjänst. — Vifil och Halfdanssönerna. — Tormod Kolbrunarskald på Grönland. — En enlevering. — Trolldomsfinter. — Galdersånger, sjungna af säjdmän. — Kåres död. — Trollkarlen Torgrim Skinnhufva. — Lara på Vänerns is. — Gubben Modskägg. — Fosterbröderna Ejolf och Torger. — Tord Ingunssons drunkning. — Trolldomsfolkets stenande. — Dess trohet mot hedendomen och vanmakt mot kristendomen. — Övind Kälda. — Blotmannen Röd den starke på Godöarna. — Övind Kindrifva. | ||
| III. | ||
| Spådomskonsten. | ||
| Framsynta män och kvinnor | 159. | |
| Spådomskonsten i förbindelse med gudarnes dyrkan. — Torolf Mostrarskägg. — Kväll-Ulf. — De framsynta. — Nials saga. — Olof Tryggvason och den blinde gubben på ön Moster. — Gardakonungen Valdemars moder. | ||
| Valorna. — Valan Torborg. — Berättelsen om Norna-Gäst. — Valans falhet för guld. — Gästabudet hos kung Frode. — Misstro emot valorna; deras öfvermakt. — Orvar Odd och valan Heid. — Höfdingen Ingemund Torstensson. | ||
| Drömmarne[10]. | ||
| Drömmarne i allmänhet | 182. | |
| Personer med särskild drömförmåga. — Drömtydningen. — Drömmarnes äkthet. | ||
| Olika slag af drömmar | 186. | |
| Fylgjadrömmarne. — Den fornnordiska drömfaunan. — Gudmunds dröm. — Torsten Egilssons dröm om Helga den fagra. — Biskop Fredrik på Hägranäs ting. — Drömmar om liflösa ting; om svärd; om klädedräkten; om föremål, tillhörande denna. — Gudrun Osvifversdotters fyra drömmar. — Drömmar om skägget såsom det sannskyldiga tecknet på manlighet; om öfversvämmande floder, slagrägn och bärgras; om bestämda handlingar. — Drömsymbolikens underligheter. | ||
| Drömmar om spådiser och trollkvinnor; om landets, släktens eller den enskildes skyddsandar. — Blodiga syner. — Ån Rismages dröm. — Olof den helige och landvätten. — Kodran och hans hedne skyddsande. — Gisle Sursson och de två »drömkvinnorna». | ||
| De kristna drömmarne. — Olof Tryggvasons drömsyn. — Olof Tryggvason och Olof den helige i nordboarnes drömmar. — Abbotens dröm. — Konung Sigurd Jorsalafarares dröm. — Konung Sverre och Samuel. | ||
| Skänker eller kroppsliga märken, gifna af drömbilderna. — Berättelsen om Margret Tråndsdotter. — Skaldegåfvan, skänkt i drömmen. — Fårherden Hallbjörn Hale. — De yttre omständigheter, hvarunder viktiga drömmar bäst kunde uppstå eller framkallas. | ||
10. Vid utarbetandet af denna afdelning har förf. tillgodogjort sig de resultat, hvartill W. Henzen kommit i sitt arbete: Die Träume in der altnord. Sagalitteratur (Leipzig 1890).